moln

IBS - Känslig tarm

IBS innebär att man har olika besvär som har att göra med mag-tarmkanalen. Namnet är en förkortning av den engelska benämningen irritable bowel syndrome. Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Sjukdomen brukar även kallas kolon irritabile eller känslig tarm. Det är inte klarlagt varför man får sjukdomen.

Symtom och diagnos:

Magont, gaser, förstoppning och diarré
De typiska besvären när man har IBS är

  • magont, som går över när man tömmer tarmen
  • förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge
  • ibland andra besvär som hjärtklappning, täta vattenkastningar, värk i underlivet.

För att få diagnosen IBS ska besvären ha börjat för minst sex månader sedan. Man ska ha haft smärta eller obehag i magen minst tre dagar per månad under senaste tre månaderna.

Ont i magen

Man kan ha ont i magen på olika ställen och på olika sätt. Man kan till exempel få kraftigt magknip som beror på att gaser spänner ut tarmen. Den smärtan sitter för det mesta under någon av revbensbågarna, eller till vänster i nedre delen av magen. En molande värk kan uppstå när tarmen drar ihop sig. Smärtan blir ofta värre efter att man ätit, men minskar efter avföring.

Förstoppning och diarré

Avföringen växlar ofta mellan lös och hård. Ibland kan det vara en hård klump som kommer först och sedan blir det nästan diarré. Man kan också ha bara diarré eller bara förstoppning. Ofta har man en känsla av att man inte har tömt tarmen tillräckligt trots att man just har varit på toaletten. Ibland kan det tränga på så mycket att man måste skynda sig för att hinna till toaletten.

Gaser i magen

Ett stort bekymmer när man har IBS kan vara att man har mycket besvär av gaser i tarmarna. Gasbesvären kan göra att man släpper sig vilket kan kännas generande, men oftast blir mängden gas inte så stor att det luktar. Eftersom besvären brukar komma och gå kan man ibland vara fri från besvär långa perioder. Sedan kan det komma en period med mer besvär igen. Gaserna kan ge ordentlig smärta i magen. Det beror antagligen på att tarmen plötsligt spänns ut i samband med att gasbubblorna flyttar sig.

Man kan känna sig uppblåst i magen av gaserna, och ofta blir det värre under dagen. Vid IBS har man inte alltid ökad mängd gas i tarmarna men ibland kan det vara så. Då kan det till exempel vara svårt att få ihop skärpet, eller att knäppa kjolen på eftermiddagen. Gasbesvären kan också bli värre efter att man har ätit vissa maträtter som till exempel kål, bönor och lök. Fibrer är gasbildande, och allt för mycket fibrer i maten eller fibrer i läkemedel mot förstoppning kan göra att gasbesvären blir värre.

Andra besvär

Den ökade retbarheten eller irritationen gäller inte bara tjocktarmen utan hela mag-tarmkanalen. Man kan alltså ha ökad retbarhet även i matstrupen eller i magsäcken. Det kan göra att man blir illamående.

Man kan också ha en ökad retbarhet i andra organ i kroppen, till exempel i könsorganen och urinvägarna. Det kan innebära att man behöver kissa oftare, vilket ibland kan förväxlas med blåskatarr. Det är inte heller ovanligt att man kan känna ett tryck i underlivet.

Kvinnor med IBS har ofta ont vid samlag och, om de inte använder p-piller, kraftig mensvärk.

Så ställer läkaren diagnos

Om man har IBS brukar alla blodprover och undersökningar visa att ens värden är som de ska. Det finns inget speciellt prov visar att man har IBS utan det är vilka besvär man har som avgör om man får diagnosen. Det finns speciella kännetecken som läkaren utgår från när diagnosen ska ställas. Därför är det viktigt att man beskriver sina besvär, var man har ont och vilka problem man har med tarmarna.

Ofta får man lämna blodprov och avföringsprov och även genomgå andra undersökningar. Det är för att läkaren ska kunna utesluta att det finns någon annan orsak till besvären.

Olika undersökningar

För att utesluta till exempel cancer brukar man få lämna blodprov och avföringsprov. Om man är ung och har typiska IBS-besvär och blod- och avföringsproverna inte visar något ovanligt kan läkaren ställa diagnosen IBS utan ytterligare undersökningar.

Man kan få liknande symtom som vid IBS om man exempelvis har glutenöverkänslighet, om man inte tål mjölksocker eller om man har någon inflammatorisk tarmsjukdom som till exempel Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Om blodprovet tyder på att man har en intolerans mot gluten eller om man har besvärande diarré brukar man få genomgå en utredning med rektoskopi eller koloskopi.

Uppföljning för att utesluta inflammation i tarmarna

För att vara säker på att man verkligen har IBS när besvären är långvarig diarré kan man efter ett halvt till ett år behöva lämna nya prover och undersökas på nytt med koloskopi med prov från slemhinnan. Det görs för att läkaren ska kunna utesluta att besvären beror på en inflammation i tarmarna. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är exempel på sjukdomar med tarminflammation som kan ge diarré.

Att få diagnosen IBS

När man får veta att man har IBS kan det kännas lugnande om man tidigare varit orolig för att ha fått en allvarlig sjukdom. Men lättnaden över att det inte var något allvarligt kan också göra att man bara uppfattar att allt är som det ska och glömmer att ställa viktiga frågor om vad diagnosen IBS innebär. Då kan det vara bra att höra av sig till läkaren igen och ta upp det man glömde fråga om eller undrar över. Det kan vara bra att skriva ner sina frågor inför samtalet så att man inte glömmer det man funderat över.

Eftersom sjukdomen kan ge besvär under en längre tid är det viktigt att man har så bra information om den som möjligt. Om man förstår varför man har besvär, minskar oron och det blir lättare att leva med sina magbesvär. Under åren kan den som har IBS också växla till att få besvär av dyspepsi, känslig mage. En period kan det vara det ena och en annan period det andra.

Behandling

Man har ofta IBS under många år med varierande grad av besvär, som kan lindras genom att man undviker viss mat. Någon botande medicin finns inte, men det finns flera olika läkemedel som kan minska besvären för en del. Hittills har de metoder som satts in för att hjälpa vid IBS gett svaga resultat. Dock har nu nya forskningsstudier visat på att KBT kan hjälpa många.

Sjukdomens orsaker är okända

Trots att det har forskats mycket om IBS är det inte känt vad sjukdomen beror på. IBS anses vara en sjukdom där flera olika saker tillsammans bidrar till besvären, bland annat psykosociala faktorer, förändringar i funktionen av tarmens egna muskler och nerver tillsammans med samspelet med nerver till och från hjärnan.

Många människor som har IBS-besvär upplever att orsaken skulle vara överkänslighet mot något i kosten. Därför försöker de bli av med sina besvär genom att ändra kostvanorna. Det finns vissa råd som man kan följa, men många gånger ger stora kostförändringar bara upphov till bristsjukdomar.

Många har besvär

Av de som söker hjälp för mag- och tarmbesvär har sex av tio IBS. Dessutom finns det många människor med samma besvär som inte söker vård.

IBS börjar vanligen i 30- till 40-årsåldern. Men sjukdomen kan likaväl börja när man är barn som i 60-årsåldern. Om man är ung behövs en mindre utredning än om besvären startar när man är äldre. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor.

Besvären avgör om man ska behandlas

IBS är vanligtvis en sjukdom man har under många år och där graden av magbesvär varierar under årens lopp. Om man inte har blivit frisk inom två år är sannolikheten stor att besvären blir bestående.

De allra flesta kan lära sig att leva med besvären, som kan lindras mycket genom att man undviker viss mat. Någon botande medicin finns inte, men det finns flera olika läkemedel som kan minska besvären.

Om man är orolig för sina besvär eller har så stora besvär att man själv tycker att man behöver behandling är det dags att kontakta sin vårdcentral. Läkaren vill då veta

  • hur ont det gör
  • hur stora problem det är med lös eller trög mage, eller om det växlar mellan löst och hårt
  • hur stora gasbesvären är.

Läkemedel kan minska besvären

Eftersom det inte är känt exakt varför besvären vid IBS uppstår, finns det heller ingen botande behandling. Det finns alltså inget läkemedel som är riktigt bra. Däremot finns det flera olika läkemedel som kan minska besvären. Vilket läkemedel som är bäst beror på just de besvär som man själv har. Det är viktigt att man förstår precis hur läkemedlen ska tas. Är man osäker kan man fråga sin läkare eller på apoteket.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Många som kommer för KBT behandling har redan försökt det mesta för att bli av med sina symtom. KBT behandlingen innebär, för de allra flesta, att man får lära sig ett nytt sätt att tänka och agera kring symtomen från hur man tidigare tänkt och agerat. Genom att skifta fokus kan du komma att märka att dina symtom minskar som ett resultat av att du inte längre gör allt för att bli av med dina symtom. I början av behandlingen kommer du och din behandlare överens om målen med behandlingen och hur ni ska nå dit. Behandlingen kommer kräva en hel del arbete, kanske mer än du förväntat dig. Den viktigaste delen i behandlingen kommer du få arbeta med på egen hand. Vi har dock sett att om man följer behandlingen så har många blivit betydligt bättre.